Det handlar om processen och helheten.
Det handlar om processen. Processen i skapandet och processen i tanken. Repetition som en metod för förändring. Det har alltid varit viktigt för mig, att vara närvarande i processen. Det började redan under lågstadiet då vi skulle skriva historier och fröken var tvungen att ”väcka” mig när lektionen tog slut. Den känslan, är en del av motivationen till att gå till ateljén dag efter dag. En annan motivation är att i ateljén finns en annan tidsuppfattning. Där får saker ta tid. Där målar jag, virkar, stickar, sjunger, skriver och spelar piano. Jag inspireras av det som finns runt mig, det som är aktuellt i mitt liv och det jag tar in från omgivningen.
Jag vill skapa en helhet. Från det att skapa en helhetsupplevelse för betraktaren som möter mina utställningar. Till att hela konstnärskapet tar in över sig en relation till miljön och omgivningen. Både i materialval och tematik. Därifrån har det vuxit fram ett behov att lära mig mer om ljud, för att ha möjlighet att skapa större helhetsupplevelser. Jag tar pianolektioner, skriver sånger, och lär mig om inspelning. Det är en helt ny spännande värld som öppnar sig genom att gå in i ett nytt fält, som jag glädjer mig till att utforska vidare. Bara det med noter, att lära sig ett helt nytt språk, är så spännande.
Vissa meningar sätter sig som mantran i huvudet. En sådan är ett citat från Meret Oppenheims mormor som sa: Trust the poetic voice of the subconscious. Det är fint att säga till sig själv. För när man är totalt närvarande i nuet och följer sin intuition, så kan vad som helst hända.